lördag 1 oktober 2016

1 oktober 2016

Jag tycker att det är jävligt läskigt när oron stillar sig för en stund och jag kan se klart. Då känns det som att jag inte kan hantera det- att jag inte borde kunna lära mig hantera det. För sådan har min lott i livet varit. Och absurditeten i det hela är befäng.
Jag borde bara vara tillfreds med en stunds lugn innan nästa storm drar in.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar